Arvsrätten reglerar hur kvarlåtenskapen ska delas vid dödsfall och styr vem som får rätt till arv, även när testamente finns. Lär dig om laglotter och arv.
Få frågor inom juridik leder till fler missförstånd än vår arvsrätt. Många tror felaktigt att ett testamente alltid trumfar släktskap, men den svenska arvsrätten ser till att vissa regler, som laglott och arvsordning, skyddar arvingarnas rättigheter. Därför kan det hända att släktingar får del av arvet trots att ett testamente säger något annat.
Ett vanligt missförstånd handlar om sambors rätt till arv. Utan testamente står oftast sambor utanför arvsrätten, vilket många är ovetande om. Arvsrätten ger heller inte alltid skydd för barn från tidigare relationer om ett nytt äktenskap har ingåtts. Av denna typ av anledningar bör kunskap om arvsrätt prioriteras, särskilt om familjeförhållandena är komplicerade.
Varför arvsrätten spelar en så avgörande roll vid arvskiften
När ett dödsfall äger rum blir arvsrätten en högst aktuell fråga. I svensk lagstiftning finns sedan länge tydliga riktlinjer kring vem som har rätt till egendom, oaktat eventuella önskemål som kan ha formulerats i ett testamente. Den rättsliga strukturen tar hänsyn till såväl biologiska som juridiska band.
Genom att sätta sig in i arvsrätten minskar risken för tvister och missförstånd kring hur arvet ska fördelas. Bland det mest grundläggande är laglotten, som garanterar barn en viss del av arvet även om testamente finns. Lika viktigt är insikten om att arvsrätten innebär att ett arv kan fördelas på olika sätt om barn saknas eller om endast make eller maka finns kvar i livet.